Några exempel på forskningsprojekt som Stiftelsen stöder:

Hur ser samspelet mellan cancerceller och immunförsvarets celler ut, och hur kan det påverkas av olika läkemedel?

Cancertumörer består inte bara av tumörceller. I tumörerna finns en mängd andra celler som bindvävnad, blodkärl och olika celler från immunförsvaret, sk inflammatoriska celler. Cancerceller har en förmåga att locka till sig de celler från immunförsvaret som skyddar mot immunangrepp. Forskningsprojektet kartlägger i detalj olika typer av inflammatoriska celler i tumörer med maligna lymfom som modell. Forskningen berör vilken typ av behandling som är bäst vid olika mönster av tumörinfiltrerande celler. En del i studien visar hur man kan påverka dessa celler att tillåta immunangrepp genom olika nya läkemedel. Dessutom studeras genetiskt modifierade immunceller som är riktade mot cancer sk CAR-celler.

Säkrare bedömning av prognos vid tjock- och ändtarmscancer ?

Tjock- och ändtarmscancer är med 6 000 nya fall årligen den tredje vanligaste tumörformen i Sverige. Från att ha varit en rent kirurgisk sjukdom ges numera onkologisk behandling till majoriteten av patienterna.

Vid primär ändtarmscancer ges beroende på riskprofil preoperativ strålbehandling enbart eller i kombination med cytostatika, radiokemoterapi. Långtidsuppföljning av tidigare undersökt patientmaterial pågår.

Tjock- och ändtarmscancer är en av flera diagnoser i ett stort Uppsala-projekt där information om patienter och biologiskt material insamlas vid diagnostillfället och under sjukdomsförloppet. Nästan 1 500 patienter ingår hittills i studien. På detta patientmaterial görs studier med syfte att förutsäga prognos och resultat av olika behandlingar. Bl a undersöks möjligheterna att innan man börjar behandlingen kunna förutsäga svar på denna. Patienterna får strålbehandling i kombination med cellgifter före operation.

Målsättningen med projekten är att förbättra resultaten för patienter med tjock- och ändtarmscancer och samtidigt öka kunskapen om sjukdomen och om hur patienterna mår under och efter behandlingen.

Minskar träning under behandling mot cancer patientens trötthet?

Uttalad trötthet är ett vanligt problem hos patienter med cancer och påverkar livskvaliteten negativt. Idag finns begränsad kunskap om de fysiska mekanismer som orsakar tröttheten, och det finns ingen effektiv medicinsk behandling. Man vet att fysisk träning kan minska besvären, men inte vilken intensitet och typ av träning som fungerar bäst. Trots kunskapen om att det går bra att träna under pågående behandling mot cancer, kan det vara svårt att motivera patienter till fysisk träning. Det är därför värdefullt att undersöka betydelsen av ett individuellt utformat stöd som kan underlätta träning, till exempel en modell som fungerat bra vid andra sjukdomar.

Resultaten av studien kommer att lära oss hur vi kan ge stöd åt patienter med uttalad trötthet, så att de mår bättre, klarar av behandlingarna så bra som möjligt och snabbare kan komma tillbaka till vardagsliv och arbete. En annan förhoppning är att studien ska ge ökade kunskaper om vilka mekanismer i kroppen som kan ha betydelse för utvecklingen av uttalad trötthet, och hur dessa påverkas av träning.

Hur effektiva är nya målstyrda läkemedel vid behandling av mantelcellslymfom?

Mantelcellslymfom är den maligna lymfomsjukdomen med den allra sämsta prognosen. Med en åldrande befolkning ökar denna tumörsjukdom och det finns stora behov av effektiva behandlingar. Nya målstyrda läkemedel har utvecklats. Projektet syftar till att undersöka och mäta effekterna av ett av dessa nya läkemedel i kombination med etablerad antikroppsbehandling. Vidare avses att öka kunskapen om associerad sjuklighet hos dem som drabbas av mantelcellslymfom och att beskriva de sen-konsekvenser av behandlingen som kan ses.

Genom att studera nya läkemedels effektivitet och jämföra med dagens rutinbehandling finns förhoppningen att öka den sjukdomsspecifika överlevnaden för äldre mantelcellslymfompatienter (>60 år). Det är också viktigt att kartlägga eventuella bieffekter av dessa nya läkemedel. En liknande studie pågår i England.

I projektet ingår även att studera förekomsten av andra sjukdomar hos patienter med mantelcellslymfom och en beskrivning av hur dessa påverkar prognosen och omhändertagandet av patienterna.

En möjlig metod att utveckla nya cancerläkemedel?

Studien handlar om att förbättra och förenkla utvecklingen av nya cancerläkemedel. Genom att ”odla” små tumörer, s.k. sfäroider, i laboratoriet och utsätta dessa för kända och nya läkemedel kan vi mäta hur effektivt olika behandlingar tar död på cancerceller. Tumörsfäroider har liksom tumörer i människor ofta en arkitektur bestående av ett yttre lager av tumörceller som täcker den mer centrala delen som består av långsamt växande, ”tysta”, syrefattiga celler. Forskningsgruppen har i samarbete med kollegor från Karolinska institutet nyligen identifierat läkemedel med lovande aktivitet mot dessa sfärioder. Ett av dessa läkemedel har identifierats vara aktivt mot centrala, ”tysta”, syrefattiga koloncancerceller i sfäroider. Dessutom gör detta läkemedel att de centrala delarna av sfäroiderna blir mindre syrefattiga. En hypotes är att man kan kombinera detta läkemedel med t.ex. strålning och därmed få en mer optimal antitumörrespons än vad varje behandling var för sig skulle ge, d.v.s. en förstärkande effekt. Orsaken skulle kunna vara att läkemedlet ger en ökad syrehalt i sfäroiderna. När man sedan behandlar med strålning får man en högre produktion av syreradikaler än vad man hade fått utan läkemedlet. Denna behandling ger upphov till mer DNA-skador som i sin tur leder till att cancercellerna dör. I syfte att studera effekten av olika läkemedel och strålning utvecklas en metod för att enkelt kunna undersöka potentiellt gynnsam samverkan mellan andra läkemedel och strålning.



Stiftelsens verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.



Hem