Några exempel på forskningsprojekt som Stiftelsen stöder under 2019:

Vilken potential har ny strålteknik med simultan MR-bildtagning för att ge optimal dos vid strålbehandling av prostatacancer?

Dagens strålbehandling mot cancer baseras på att ge en homogen stråldos till tumören. Ny forskning indikerar att diagnostiska bilder som tas innan behandlingen kan utgöra en bas för att istället ordinera heterogena dosnivåer – det vill säga högre dos i cancercellstäta områden och mindre dos där tumören är mindre aggressiv. Detta för att öka chansen att helt slå ut tumören och minska biverkansrisken hos närliggande normalvävnad utan att öka den totala mängden strålning. I projektet studeras hur en sådan teknik bäst kan användas för prostatacancer.

Hur motverka risken för sena biverkningar vid behandling av lymfkörtelcancer?

Hodgkins lymfom är en lymfkörtelcancer som drabbar unga människor. Med modern behandling är prognosen god och de allra flesta botas. Behandlingen medför dock risk för sena biverkningar många år efter behandlingen som kan vara livshotande. I projektet studeras många olika möjliga markörer för hjärtskador i blodprover och med olika röntgenmetoder, för att försöka förutse vilka patienter som kan drabbas av hjärtbiverkningar för att kunna undvika att ge dem hjärtskadande behandling. även studeras förekomsten av sena biverkningar hos patienter som behandlats tidigare, med så modern behandling möjligt men där ändå tillräckligt lång tid gått för att de ska riskera sena biverkningar. I studien genomföres också en klinisk behandlingsstudie med protonterapi, som är en avancerad form av strålbehandling. Den behandlingen kommer att ges vid Skandionkliniken i Uppsala.

Kan ny form av PET-kameraundersökningar ge viktig information vid bröstcancer?

Syftet är att se om man med denna metod kan se om tumörerna i kroppen är s.k. ”HER2-positiva” vilket innebär att de kan behandlas effektivt med särskilda läkemedel. Idag är det svårt att veta om tumören är HER2-positiv eftersom det krävs vävnadsprover. Dessa kan ibland vara svåra eller ibland omöjliga att erhålla och eftersom tumören dessutom kan ändra sig med tiden och sprida sig till nya organ så kan den nya metoden med ”HER2-PET” istället användas då den är snabb och smidig och dessutom kan avbilda alla tumörer i kroppen vid samma undersökning.

Nationell studie om donatorer av blodstamceller – kan stödet förbättras?

Allogen transplantation av blodstamceller (s.k. benmärgstransplantation) utförs som behandling av allvarliga livshotande sjukdomar i benmärgen. Behandlingen är helt beroende av friska donatorer av blodstamceller, som befinner sig i en sårbar situation i samband med donationen. De psykologiska aspekterna av att donera och risken för påverkan på det psykiska måendet är dåligt studerade. Denna nationella enkätstudie kommer undersöka hur donatorer av blodstamceller mår före och efter donationstillfället. Studien förväntas förbättra kunskapen om donatorernas psykiska mående, hur det påverkas av sjukvårdens bemötande i samband med donationen, samt hitta metoder för att bättre kunna identifiera donatorer som är i behov av särskilt stöd.



Stiftelsens verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.



Hem