Projekt 2022

Exempel på forskningsprojekt som stöds under 2022.

Stiftelsen bidrar till forskningsutvecklingen tillsammans med andra parter såsom Uppsala Universitet, Cancerfonden, Selanders Stiftelse och Lions cancerforskningsfond m fl.

Tidig upptäckt av elakartad bröstcancer

Från ”snälla” bröstförändringar till invasiv bröstcancer. Kan nervsystemet, immunsystemet och kärlsystemet avslöja sanningen? Snällare bröstförändringar och förstadiet till bröstcancer har relativt god prognos. Dock om de lämnas obehandlade är risken för utveckling av bröstcancer (BC) stor. Målet är att hitta specifika faktorer i nerv-, immun- och kärl-systemet som förutspår vilka ”snälla” bröstförändringar kan leda till BC. Genom identifiering av nya molekylära mål kan nya behandlingsalternativ bli aktuella.

Immunonkologi- nya effektiva behandlingsmetoder

Kan vi förutspå vilka patienter med spritt melanom inte kommer att svara på immunterapi eller kommer att utveckla terapiresistens? Immunonkologi är ett framtidshopp men flera utmaningar återstår att lösa. Vi studerar immunterapins möjligheter hos patienter spritt melanom. Målet är att identifiera faktorer som förutspår vilka melanompatienter gagnas mest av immunterapi. I projektet studeras olika resistensmekanismer samt hur radiologiska bedömningar kan bli säkrare.

Hur undvika biverkningar efter strålbehandling

Hodgkins lymfom har god prognos och behandlas ofta med begränsad mängd cellgifter samt strålbehandling. Tyvärr medför strålbehandlingen risk för sena biverkningar, som hjärt/kärlsjukdomar, lungsjukdomar och annan cancer. Tidiga markörer för biverkningarna saknas. På Skandionkliniken utförs protonterapi, som ger lägre dos till frisk vävnad.

Dels studerar vi epidemiologi, närmare bestämt biverkningar efter modern strålbehandling. Vi undersöker också orsaken till fynd i våra tidigare studier. Vidare studerar vi sambandet mellan genetik och strålbehandlingsbiverkningar. Dessutom analyserar vi proteiner i blodet och om de påverkar biverkningspanoramat. Detta syftar till att hitta riskfaktorer för att skräddarsy behandlingen. Slutligen studerar vi protonterapi i en klinisk behandlingsstudie.

Immunbehandling – mekanismer för biverkningar

Interaktioner mellan immunförsvaret och cancer styrs av ett komplext biologiskt nätverk. Immunbehandling med checkpointhämmare har under senare år introducerats för flera cancerformer och visat mycket goda resultat. Ett allt större antal patienter ha pågående behandling med dessa läkemedel. Checkpointhämmarna ökar T-cellssvaret mot cancerceller. Överaktivering av immunförsvaret medför immunrelaterade biverkningar, såsom tarminflammation, lunginflammation, sköldkörtelrubbningar. Reumatologiska immunrelaterade biverkningar kan förekomma. Ledinflammation (artrit), muskelinflammation (myosit) är några exempel. Syftet i studien är att försöka förstå varför visa patienter får reumatologiska besvär under eller efter behandling med checkpointhämmare. Bättre förståelse är avgörande för förbättring av behandling av dessa biverkningar.

Hormonbehandling – risker för cancer

Projektet undersöker eventuella kopplingar mellan hormonbehandling som ges vid klimakteriella besvär och cancersjukdomar som drabbar kvinnor, nämligen bröstcancer, livmoderskropps- och livmoderhalscancer samt cancer i slidan, äggstockar och äggledare. Studien kommer att undersöka ca 1 miljon kvinnor, där en del har stått på hormonbehandling, och jämföra med kvinnor i motsvarande ålder som inte behandlats. Kvinnor följs under en 15 års tid med hjälp av data från flera register. Man kommer även att studera gynekologernas och allmänläkarnas kunskaper och inställningar till förskrivning av hormonbehandling, med hjälp av enkäter som skickas ut.

Finns lämpliga markörer för att förutsäga återfall och behandlingssvar vid tjock- och ändtarmscancer

Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste tumören. Stora framsteg har gjorts i behandlingen, där studier utgångna från Uppsala bidragit till bättre resultat. Inte minst en nyligen analyserad studie vid lokalt avancerad ändtarmscancer (RAPIDO-studien) har förbättrat resultaten och påverkat rutinerna. Pågående studier kan förhoppningsvis fortsätta förbättra för patienterna. Under många år har vi i Uppsala samlat blod och tumörmaterial från patienterna, vilket används i forskningen för att bättre kunna bedöma om det finns behov av viss behandling, exempelvis före eller efter en operation, och om den i så fall har tillräckligt god effekt på tumören. Vad är det som gör att vissa ändtarmscancrar kan försvinna helt på strålbehandling med eller utan cytostatika så att en operation inte behövas.