Stödprojekt Uppsala Cancerfond

Projekt 2020

Nedan är några av de forskningsprojekt som vi bidragit till under 2020.

Immunonkologi – Kan vi få större andel patienter med melanom att svara på immunterapi? Kan immunterapi bli ett alternativ för bröstcancer patienter?

Det senaste decenniet har immunterapi använts för cancerbehandling. Immunonkologi är ett framtidshopp men flera utmaningar återstår att lösa. I detta projekt studeras immunterapins möjligheter avseende malignt melanom och bröstcancer. Målet är att identifiera specifika faktorer för att förutspå vilka melanompatienter som gagnas mest av immunterapi. I projektet studeras hur radiologiska bedömningar under immunterapi kan bli säkrare. I bröstcancer har immunterapi ännu inte hittat sin plats. Vi studerar hur immunförsvaret påverkas under bröstcancerutvecklingen och försöker immunologiskt subklassificera patienter. Målet är att identifiera faktorer för att välja patienter med bättre chans till immunrespons. Olika resistensmekanismer studeras för att göra bröstcancer mer ”immunkänslig”.

Ökad kunskap om tumöregenskaper som grund för val av behandling

Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste tumören. Stora framsteg har gjorts i behandlingen, där studier utgångna från Uppsala bidragit till bättre resultat. Pågående studier kan förhoppningsvis fortsätta förbättra för patienterna. Under många år har vi i Uppsala samlat blod och tumörmaterial från patienterna, vilket används i forskningen för att bättre kunna bedöma om det finns behov av viss behandling, exempelvis före eller efter en operation, och om den i så fall har tillräckligt god effekt på tumören. Vad är det som gör att vissa ändtarmscancrar kan försvinna helt på strålbehandling så att en operation inte behövs?

Mekanismer bakom återfall i lymfomsjukdom och behandlingsalternativ

Hodgkins lymfom drabbar mest unga och de flesta botas. De största problemen är behandlingsbiverkningar på lång sikt samt dålig prognos för äldre och de som får återfall. Vi studerar markörer för hjärt-, lungskador och långtidsbiverkningar samt driver en behandlingsstudie med protonstrålning, som ges vid Skandionkliniken. Patienter rekryteras från hela landet. Förhoppningsvis minskar protonstrålning långtidsbiverkningarna. Vi undersöker också optimal behandling av äldre och patienter med återfall, med historiska material och inom kliniska studier med nya behandlingar. Vidare studerar vi varför röntgenmetoden PET fungerar så bra vid denna sjukdom och utvärderar PET i praktiken samt undersöker svåra komplikationer till lymfom-sjukdomen.

Effektivare diagnostik vid bröstcancer

Vi har startat en studie med en ny form av PET-kameraundersökningar av patienter med bröstcancer. Syftet är att se om man med denna metod kan se om tumörerna i kroppen är s.k. ”HER2-positiva” vilket innebär att de kan behandlas effektivt med särskilda läkemedel. Idag är det svårt att veta om tumören är HER2-positiv eftersom det krävs vävnadsprover. Dessa ibland kan vara svåra eller ibland omöjliga att erhålla och eftersom tumören dessutom kan ändra sig med tiden och sprida sig till nya organ så hoppas vi om att vår metod med ”HER2-PET” istället kan användas då den är snabb och smidig och dessutom kan avbilda alla tumörer i kroppen vid samma undersökning.

Protonterapi – fortsatt utvärdering av effekt vid olika tumörformer

Protonbestrålning är en viktig strålbehandlingsmetod för flertal tumör entiteter. Strålbehandlingsavdelningen på Akademiska sjukhuset (AS) har lång erfarenhet av protonbestrålning och sedan 2015 har levererat behandlingen med mera moderna tekniker via Skandionkliniken. Avdelningen står för mer än 30 % av patienter som remitteras till Skandionkliniken. Mot bakgrund av ca 230 redan behandlade patienter med modern teknik samt ca 50-60 nya fall per år vill vi därmed bedriva ovanstående projektet som befrämjar en systematisk utvärdering av behandlingsutfallen genom fortlöpande datasamling/analys samt införandet av relevanta kliniska studier. Övergripande syftet är optimering av protonbestrålningens riktlinjer och strålteknik och därmed dess kliniska utfall för våra patienter.

Alla beviljade projekt för 2020

Aglaia Schiza 

Immunonkologi har utvecklats till ett av de viktigaste områdena inom cancerforskningen. Mitt forskningsprogram omfattar två delprojekt:

Projekt 1: Malignt melanom (MM); där immunterapi har förbättrat överlevnad avsevärt men atypiska responsmönster rapporteras och resistensmekanismer är mindre bra studerande.

Projekt 2: Bröstcancer (BC); där immunterapi ännu inte hittat sin plats.

Bengt Glimelius 

Transnationella studier vid tjock- och ändtarmscancer

Birgitta Johansson

Internetbaserad screening och stegvis vård vid symtom på ångest och depression hos
patienter med cancer – ett delprojekt inom U‐CARE

Daniel Molin 

Hodgkins lymfom (HL). Ansökan fokuserar främst på medel för forskningstid för doktorander

Gunilla Enblad 

Stöd för fortsatt utveckling av Clinical Trial Office vid KFUE, BOT

Gunilla Enblad

CLINICAL AND TUMOUR BIOLOGICAL STUDIES OF DIFFUSE LARGE B-CELL LYMPHOMA

Gustav Ullenhag 

Fortsatt forskning inom området melanom och immunterapi vid solida cancrar.

Henrik Lindman 

Doktorand till studien “Affibody-3”. Studien syftar primärt till att undersöka den diagnostiska nyttan av en undersökning med 68Ga-ABY-025 PET/CT (HER2-PET) som en icke-invasiv helkroppsbaserad metod för bestämning av HER2-uttryck hos patienter med avancerad bröstcancer

Henrik Lindman 

Systematisk FMCA-test av bröstcancer

Ingrid Glimelius 

INDIVIDUALIZED TARGETED TREATMENT IN PATIENTS WITH MANTLE CELL LYMPHOMA – ONGOING PROJECT

Mats Hellström 

Forskningsprojektet syftar till att studera hur man kan finna nya markörer i blodet på glioblastompatienter för att kunna följa sjukdom och behandling bättre, vilket även är mycket viktigt för kliniska prövningar och utveckling av nya läkemedel.

Peter Nygren 

Genomförande av de kliniska behandlingsstudierna SALGITOX och SALFLADMET

Zahra Taheri Kadkhoda 

Forskningsprogrammet ”Pencil-beam protonbestrålning med scannade strålar via Akademiska sjukhuset”