Projekt 2023

Exempel på forskningsprojekt som stöds under 2023

Stiftelsen bidrar till forskningsutvecklingen tillsammans med andra parter såsom Uppsala Universitet, Cancerfonden, Selanders Stiftelse och Lions cancerforskningsfond m fl.

Ökade möjligheter att optimera behandling

Cancer är en sjukdom där patienter även med en och samma diagnos uppvisar stora skillnader i hur den yttrar sig. Vissa patienter med en och samma diagnos svarar bra på en viss sorts behandling men inte på en annan. Vi har en metod för mycket detaljerad kartläggning av proteiner i blodet som kan urskilja undergrupper av patienter med olika prognos och förutsättningar för att svara på en viss typ av behandling, vilket kan hjälpa till att styra behandlingar bättre. Vi fokuserar i det här projektet på att förbättra behandling för patienter med follikulärt lymfom, vilket är en typ av blodcancer.

Nya biomarkörer vid livmoderhalscancer

Livmoderhalscancer drabbar kvinnor av alla åldrar med en medianålder vid diagnos kring 50 år. Nästan hälften av patienterna har stora tumörer vid diagnos, med växt utanför livmoderhalsen. För dessa kvinnor är kombinationsbehandling med strålning och cytostatika förstahandsalternativet. Höga stråldoser ges med två olika metoder: yttre och inre strålbehandling (brachyterapi), dvs. när bestrålning. Behandling ges under 6–7 veckor och man kan med nuvarande radiologiska metoder inte utvärdera behandlingssvar förrän tidigast cirka tre månader efter avslutad behandling. Tyvärr svarar dock inte alla tumörer på strålbehandling, utan en del växer under pågående behandling och andra får snabbt återfall efter att behandlingen avslutats. Våra forskningsprojekt syftar till att hitta nya biomarkörer i blodet och i tumörvävnad för att kunna skilja mellan hög- och lågriskpatienter. På så sätt skulle man kunna intensifiera behandlingen till patienter som löper hög risk att få återfall eller dö av sin cancer, och minska behandlingen till patienter som har låg risk för återfall för att bespara dem risken för biverkningar.

Uppföljning av strålterapi vid njurcancer

1200 svenskar får njurcancer varje år och en tredjedel drabbas av dottertumörer (metastaser). Enstaka metastaser är en relativt vanligt i kliniska situationer. Då kan riktad behandling av metastaserna med precisionsstrålning (SBRT) användas som ett alternativ eller komplement till läkemedelsbehandling. Vår forskningsgrupp och andra har visat att detta verkar löna sig för vissa njurcancerpatienter men kunskapen är fortfarande begränsad. Forskningsprojektet syftar till att bättre förstå vilka njurcancerpatienter som kan få långvarig nytta av riktad metastasbehandling med SBRT. För att besvara frågan analyserar vi data från svenska njurcancerregistret länkat mot flera andra kvalitetsregister. Projektet drivs av ett forskarteam med hög kompetens och erfarenhet inom njurcancerbehandling vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.

Utveckling av nya läkemedel

Läkemedel i användning mot andra sjukdomar kan även ha effekt mot cancersjukdomar och skulle förhållandevis enkelt kunna utvecklas till cancerläkemedel. I laboratoriet såg vi att mebendazol, som under namnet Vermox används mot parasitinfektioner, är aktivt mot tumörceller från tjocktarmscancer. Vermox provades därför av några patienter med tjocktarmscancer som fått all standardbehandling och visade sig ha effekt. Nu görs laboratoriestudier för att närmare klargöra hur mebendazol fungerar som cancerläkemedel, hur det kan kombineras med andra cancerläkemedel för bättre effekt. Vidare tillverkas molekyler som är besläktade med mebendazol med målsättningen att de ska tas upp effektivare i kroppen och därmed kunna ge bättre effekt. Projektets övergripande målsättning är att utveckla ett nytt effektivt cancerläkemedel.

Nya lovande kombinationsterapier för mantelcellslymfom

Mantelcellslymfom är en av de maligna lymfomsjukdomarna som har sämst prognos. Med en åldrande befolkning är detta en sjukdom som ökar i incidens och stora behov av effektiva behandlingar förväntas. Nya målstyrda läkemedel finns nu, men de går inte att ge i rutinsjukvård ännu. Mina projekt syftar till att undersöka effekterna av dessa nya läkemedel. Studierna bedrivs dels i primärbehandlingen med syfte att ge en mer tolerabel, men ändå effektiv behandling för äldre patienter, dels när sjukdomen kommit tillbaka, med syfte att förlänga livet och de friska åren. Registerstudierna syftar till att utöka kunskapen om selektion till behandling, uppkomst av biverkningar och dels belysa vilka grupper där vi behöver förbättra behandlingsalternativen (till att både bli mer tolerabla och mer effektiva).

Immunterapi vid lymfom och leukemier

Immunterapi av cancer är en behandlingsmetod som blir alltmer framgångsrik. CAR celler är en ny utveckling inom immunterapi vilket innebär genetisk förstärkning av T-celler för att få dem att effektivt känna igen tumörceller. Genetiskt förstärkta T-celler är särskilt lämpade för B-cells tumörer det vill säga lymfom och leukemier och har där visat viktiga kliniska effekter. I denna studie vill vi analysera blodprover och tumörmaterial från patienter som behandlats med CAR celler i en studie i Uppsala för att lära oss mer om vilka patienter som har effekt och varför.

Bröstcancer
Vi tror att det inom snar framtid kommer att vara nödvändigt att göra ingående genanalyser på tumörer hos alla patienter som drabbats av bröstcancer. Ett påtagligt skäl till detta är att många mediciner fungerar bättre hos tumörer med vissa genförändringar vilket innebär att man kan skräddarsy behandlingen för varje patient.
I detta projekt vill vi undersöka tumörer och blodprover från alla patienter i Uppsala med spridd hormonkänslig bröstcancer och som därmed är under behov av kontinuerlig behandling. Vi kan då se vilka genförändringar som är kopplade till effekten av olika mediciner, vilket har registrerats i en behandlingsdatabas. Vi ska även studera om det är möjligt att ersätta tumörbiopsier med blodprover, vilket är skonsammare för patienten och även billigare.