Projekt 2025

Effektiva kombinationsterapier för mantelcellslymfom?

Mantelcellslymfom är en av de lymfomsjukdomar som har sämst prognos. Med en åldrande befolkning är detta en sjukdom som ökar i incidens och stora behov av effektiva behandlingar förväntas.
Nya målstyrda läkemedel finns nu, men de går inte att ge i rutinsjukvård ännu. Projektet syftar till att undersöka effekterna av dessa nya läkemedel. Studierna bedrivs dels i primärbehandlingen med syfte att ge en mer tolerabel, men ändå effektiv behandling för äldre patienter och dels när sjukdomen kommit tillbaka, med syfte att förlänga livet och de friska åren. Registerstudier syftar till att utöka kunskapen om selektion till behandling, uppkomst av biverkningar samt att belysa för vilka grupper vi behöver förbättra behandlingsalternativen
(till att både bli mer tolerabla och mer effektiva).
I studien ingår också metodutveckling för att upptäcka nya sätt att mäta kvarvarande sjukdom vid mantelcellslymfom. Med hjälp av dessa mätningar vill vi styra längden på behandlingen samt stoppa behandling när ingen tumör går att uppmäta och vid behov återstarta vid extremt tidiga återfall. I alldeles nya analyser vill vi även undersöka proteomik i plasma från våra patienter med lymfom för att hitta biomarkörer som är möjliga att analysera med ett enkelt blodprov.

Hur kan vi påverka biverkningar vid cancerbehandling?

Hodgkins lymfom drabbar unga patienter och har en god prognos. Behandlingen medför dock risk för allvarliga sena biverkningar. Många, men inte alla, patienter har svåra symtom och kraftig inflammation i kroppen. Det är okänt varför vissa har det och andra inte. Proteomik är en metod för att analysera ett mycket stort antal proteiner i blodet samtidigt. Vi undersöker hur proteiner i blodet påverkar biverkningar och hur det går för patienterna.
Dessutom studerar vi vilka proteiner som har betydelse för inflammationen, allt i syfte att förstå sjukdomen bättre och förhoppningsvis finna nya markörer för att styra behandlingen.

Riktade behandlingar vid livmoderhalscancer

Livmoderhalscancer drabbar årligen over 500 kvinnor av alla åldrar. Vid avancerade tumörer ges kombinationsbehandling med strålning och cytostatika i botande syfte. Vi kan idag inte förutse vilka som svarar på behandling och vilka som har ökad risk for återfall.
Forskningsprojektet syftar till att öka kunskapen om utsatta patientgrupper och högriskpatienter. Målet är att kunna ge mer behandling till patienter som löper hög risk for återfall, och minska behandlingen till lågriskpatienter for att minimera biverkningarna.
Vidare vill vi kartlägga samband mellan psykiatrisk sjukdom och livmoderhalscancer, for att identifiera sårbara patientgrupper som kan erbjudas utökade riktade insatser for att förbättra både välbefinnande och överlevnad.

Cancer hos unga

Ett ovälkommet avbrott med långvarig påverkan? Socioekonomiska följder av att ha haft cancer som tonåring eller ung vuxen?
Projektet kommer undersöka socioekonomiska följder av att ha haft cancer som ung (15-39 år). Vi kommer att kartlägga en eventuell påverkan på utbildning, sysselsättning, inkomst och giftermål senare i livet, och vi använder oss av svenska och nordiska hälso- och populationsregister för att följa canceröverlevare och jämförelsegrupper. Projektet fokuserar särskilt på unga vuxna som haft lymfom eller testikelcancer där vi undersöker hur tumörstadium och behandling påverkar. Vi hoppas att våra resultat ska användas i den kliniska uppföljningsvården och i utvecklingen av interventioner.

Hur optimera cancerbehandlingen?

Cancer är en sjukdom där patienter även med en och samma diagnos uppvisar stora skillnader i hur den yttrar sig. Vissa patienter med en och samma diagnos kan svara bra på en viss sorts behandling men inte på en annan. Vi kommer tillämpa metod för mycket detaljerad
kartläggning av proteiner i blodet som kan urskilja undergrupper av patienter med olika prognos och förutsättningar för att svara på en viss typ av behandling, vilket kan hjälpa till att styra behandlingar bättre. På så sätt kommer vi kunna ge mer effektiv behandling med mindre
biverkningar i framtiden. Vi fokuserar i det här projektet på att förbättra behandling för patienter med lymfom, vilket är en typ av blodcancer.

Strålbehandling med mindre risk?

Strålbehandling mot rörliga tumörer är utmanande, ibland omöjliga, på grund av de biverkningar som följer av den större volymen som bestrålas för att ta hänsyn till rörelsen. Med den senaste behandlingsmaskinen MR-Linac, med integrerad magnetkamera, kommer strålen slås av/på när tumören är i rätt läge baserat på realtidsbilder. Den ökade precisionen kan möjliggöra kurativa behandlingar även när riskorgan är nära, t.ex. för lungtumörer väldigt nära bronker, matstrupe eller hjärta. Målet med projektet är att kvantifiera den förväntade kliniska nyttan av dessa nya
behandlingar via avancerade datorsimuleringar där anatomins rörelse är inbyggd. Därmed kommer rätt patientgrupper kunna väljas till den mest avancerade strålbehandlingen.